I samarbete med impecta.se
Att odla nyttoväxter är ett sätt att ta vara på naturens resurser och skapa balans i både trädgård och jordbruk. Under århundraden har människan förädlat växter för att göra dem mer lämpade för odling, men också för att anpassa dem till våra behov – som föda, foder, skydd, gödning och biologisk mångfald. Dessa kulturväxter har ofta tappat en del av sina vilda egenskaper, men har istället fått nya kvaliteter som gör dem oumbärliga i en hållbar odling. Hitta olika sorter här, hos Impecta.
Gamla kulturväxter – arv från förr
Många nyttoväxter är så kallade kulturväxter, det vill säga växter som har odlats av människan under lång tid. Genom urval och förädling har dessa växter utvecklat egenskaper som större frukter, rikligare skördar eller bättre smak. Samtidigt har de ofta förlorat förmågan att klara sig själva i vild tillvaro. Exempel på detta är bondbönor, speltvete och gamla sorters kål.
Gamla svenska kulturväxter, som rovor, lantsorter av råg eller åkerbönor, är viktiga att bevara. De är ofta anpassade till vårt klimat och har genetiska egenskaper som kan vara ovärderliga i framtidens jordbruk – särskilt när klimatet förändras. Genom att odla sådana växter från frö bidrar man till att hålla gamla sorter levande.
Foderväxter – mat till djuren
Foderväxter är växter som odlas främst för att föda upp djur. Det kan röra sig om gräs, klöver, lupiner eller rotfrukter som foderbeta. Dessa växter är en viktig del av det ekologiska kretsloppet på gårdar där djurhållning förekommer.
Klöver är ett klassiskt exempel på en foderväxt som dessutom bidrar till jordens bördighet genom att binda kväve. När man odlar baljväxter som foderväxt förbättrar man samtidigt jorden, vilket gör dem dubbelt användbara.
Bifoderväxter – för pollinatörernas skull
Bifoderväxter är växter som gynnar bin, humlor, fjärilar och andra pollinatörer. Dessa insekter är livsviktiga för vår matproduktion och den biologiska mångfalden, men hotas i dag av bland annat bekämpningsmedel och minskande blommande landskap.
Genom att odla fröer till växter som ger rikligt med nektar och pollen – som honungsört, blåfacelia, isop, solros och olika örter – kan man skapa små oaser för pollinatörer i både trädgård och åkerkant. Många av dessa växter är vackra, doftande och lättodlade. De lockar insekter som i sin tur förbättrar pollineringen av andra växter i trädgården, inklusive grönsaker och fruktträd.
Gröngödslingsväxter – naturlig näring till jorden
Gröngödsling innebär att man odlar växter för att sedan mylla ner dem i jorden som näring och strukturförbättrare. Dessa växter fungerar som naturlig gödning, minskar behovet av konstgödsel och förbättrar jordens liv. Bland de vanligaste gröngödslingsväxterna hittar vi bovete, gul sötväppling, lusern, lupin, vicker och olika klöversorter.
Baljväxter är särskilt användbara då de har förmågan att fixera kväve från luften via bakterier i sina rötter. När plantorna bryts ner tillförs jorden både kväve och organiskt material. Det gynnar mikrolivet och skapar en friskare jordstruktur.
Biologiska bekämpningsväxter – hjälp i kampen mot skadedjur
I en ekologisk trädgård eller odling vill man undvika kemiska bekämpningsmedel. Därför kan vissa växter användas som naturliga skydd mot skadedjur. Sådana växter fungerar på olika sätt: vissa avskräcker skadedjur med sin doft, andra lockar till sig nyttodjur som äter skadeinsekterna.
Exempel på biologiska bekämpningsväxter är tagetes, som avger ämnen som skrämmer bort nematoder i jorden, eller ringblomma, som attraherar nyckelpigor och parasitsteklar. Även vitlök, mynta och malört är effektiva exempel.